Orienterande processbeskrivning av processalternativet aerobt granulärt slam för Enköpings kommun (2015)
H2OLAND AB har tagit fram en orienterande beskrivning av processalternativet aerobt granulärt slam åt Enköpings kommun att jämföra med övriga processalternativ.
Aerobt granulärt slam (AGS) är en relativt ny teknik för biologisk rening som i full skala har implementerats på anläggningar ibland annat Nederländerna.
H2OLAND AB har goda kontakter i Nederländerna där fullskalig tilllämpning av tekniken har utvecklats och är även inblandade i byggandet av den första svenska anläggningen med AGS i Strömstad (se Ombyggnationer och tillstånd).
I den orienterande beskrivningen redogörs för för- och nackdelar med tekniken i förhållande till mer beprövade alternativ.
Dimensionering av rötnings- och avloppsreningsanläggning för avfall och avlopp från fiskberedningsindustri (2014)
H2OLAND AB utredde 2014 på uppdrag av Rena hav AB hur en ny biogasanläggning för omvandling av avfall från fiskindustrierna från i första hand Sotenäs kommun skulle kunna se ut. H2OLAND AB tog fram alternativ för processvattenrening och tog fram förslag till processlösningar för rötningsanläggningen.
Utredning av de höga utsläppshalter och flytslamsproblematik
på Nordby Köpcenters avloppsreningsverk (2013-2014)
H2OLAND AB genomförde 2013 en utredning av de höga utsläppshalterna och flytslamsproblematik på Nordby Köpcenters reningsverk. I en rapport redovisades och diskuterades resultat från extraprovtagningar samt iakttagelser som gjordes vid besök på reningsverket och förslag på åtgärder presenterades.
För att optimera fosforreningen på verket föreslogs genomförande av fällningsförsök där en optimal dosering av fällningskemikalie bestämdes. Detta genomfördes av H2OLAND AB under 2014.
Kapacitetsutredning för Bodalens avloppsreningsverk (2014-)H2OLAND har med start 2014 genomfört en kapacitetsutredning av det relativt nybyggda reningsverket Bodalen i Tanums kommun. Flera av kommunens mindre reningsverk ska föras över till Bodalen som för att klara av den ökande belastningen behöver optimeras ytterligare.
Slamutredning för Bodalens avloppsreningsverk (2013)
Syftet med utredningen var att få en hälso- och miljömässigt god hantering, ett hygieniskt omhändertagande och ett stabiliserat slam. Utredningen behandlade olika behandlingsmetoder av slam.
Tre olika alternativ valdes ut och grova processbeskrivningar och kostnadsberäkningar gjordes.
Den första utredningen följdes upp med en rapport som handlade om hur slammet skulle kunna avyttras.
Uträkningar gjordes på om slammet skulle kunna Revaq-certifieras och därmed underlätta för spridning på åkermark.
Rapporten visade att kadmium/fosfor kvoten var för hög för certifiering. Det fanns heller inget intresse från lantbrukarna i kommunen att ta emot slam för spridning på åkermark.
Kommunen ska följa upp rapporten med uppströmsarbete för att minska andelen farliga ämnen i slammet och inleda en dialog med lantbrukarna i kommunen.
Recipientprovtagning i Vallby å (2010)
År 2010 ville Kungälvs kommun undersöka vad en belastning på 5 gånger dagens belastning på Kode avloppsreningsverk skulle innebära för recipienten (Vallby å).
H2OLAND AB analyserade data från den befintliga recipientprov-tagningen och utförde en egen provtagning i ån.
Med hjälp av massbalanser kunde flödet och mängderna förorenings-ämnen i de olika provtagningspunkter-na räknas ut.
Resultatet visade att speciellt kvävebelastningen på ån skulle öka dramatiskt och att en omfattande ombyggnad av Kode avlopps-reningsverk skulle krävas för att ligga i nivå med dagens utsläpp.
Förstudie av pelletsavhärdning vid Nedraby vattenverk, Ystads kommun (2010)
H2OLAND AB fick i uppdrag som underkonsult till Sweco att göra en preliminär dimensionering för avhärdningsanläggningen för Nedraby VV. Den teknik som studerades var avhärdning med hjälp av s.k. pelletsreaktorer. De aspekter som togs upp i uppdraget var vattensammansättning och flöden, förbehandling, dimensionering av avhärdningsreaktorer, avhärdningskemikalie, utformningen i sin helhet, effekter för efterbehandlingen och kemikalieåtgång
Sandefjords avloppsreningsverk (2009)
H2OLAND AB fungerar som konsult i försöken att rena löst BOD5 efter eftersedimenteringen vid Sandefjords avloppsreningsverk (Sandefjord Kommune i Norge).
Metoden som används är luftning med rörliga bärare (MBBR, Moving Bed Biofilm Reactor) med efterföljande mikrosil.
Reduktionen av löst BOD har uppgått till omkring 65 % oberoende av belastningen.
Resultaten från försöken ligger till grund för ombyggnaden av Sandefjords avloppsreningsverk. Försöken genomfördes under hösten 2009.
Framtidens avloppsslambehandling enligt nollalternativet för Rambo och Uddevalla kommun (2009)
Rambo gav H2OLAND AB år 2009 i uppdrag att utreda vilka konsekvenser och kostnader det innebar att hantera slammet från reningsverken (i Uddevalla kommun, Lysekils kommun, Sotenäs kommun, Tanums kommun och Munkedals kommun) i framtiden enligt ett nollalternativ.
Detta innebär att vi har tittat på de möjligheter som finns att samordna slamhanteringen så bra som möjligt, med befintliga anläggningar, utan att bygga en central rötningsanläggning. Förutsättningarna var rimliga investeringar och driftkostnader, ringa risker för intäktsbortfall och stor driftstabilitet.
Munkedals avloppsreningsverks påverkan på Örekilsälven och Gullmarn (2008)
2008 genomförde kommunen med H2OLAND AB som konsult en studie för att utreda effekterna av Munkedals avloppsreningsverks utsläpp på Örekilsälven och Gullmarn.
Såväl dagens som uppskattade framtida utsläppsmängder för olika behandlingsalternativ belystes i studien. Även effekterna av fyra olika ut-släppspunkter studerades.
Alla alternativen för avloppsvattenbehandling och utsläppspunkt kostnadsuppkattades och värderades mot miljöfördelarna.
Med resultatet av denna studie i handen beslutade Munkedals kommun att bygga om Munkedals avloppsreningsverk för långtgående nitrifikation.
Skogabergs bostadsområde (2005-2006)
H2OLAND AB fungerade som konsult i försöken för återvinning av näringsämnen ur svartvatten i det nya bostadsområdet i Skogaberg (Göteborg).
Försöken genomfördes med hjälp av ett mycket tätt vibrerande membran (VSEP, Vibratory Shear Enhanced Processing).
130 bostäder anslöts till svartvattensystemet och fördes vidare till en maskinhall och provtagningsstation.
Försöken genomfördes mellan år 2005-2006 och utmynnade i en omfattande rapport som är publicerad i Svenskt Vatten utveckling, rapport nr 2008-10, Återvinning av näringsämnen ur svartvatten.
Möjligheter för kväverening på Floda avloppsreningsverk (2003)
Lerums kommun gav år 2003 H2OLAND AB i uppdrag att genomföra en studie av Floda reningsverk.
Studien gick ut på att ta fram olika förslag för att nå N-halter lägre än 15 mg/l i utgående vatten. De delar som ingick i studien var framtagande av dimensionerings- och belastningsdata, framtagande av alternativ för att åstadkomma kväverening, jämförelse av alternativen och en kostnadsbedömning för de mest lämpliga alternativen.
Förstudie till en förbättrad kväverening på Ryaverket (2002)
Gryaab gav år 2002 H2OLAND AB i uppdrag att översiktligt beskriva de tekniker och möjligheter som fanns för att förbättra kvävereningen på Ryaverket.
I utredningen fokuserades, på begäran av Gryaab, på tekniker för efterdenitrifikation. Nio olika varianter för efterdenitrifikation studerades. Därutöver beskrevs några andra möjligheter för en förbättrad kväverening på Ryaverket.
